Efter fyra dagar i Tokyo har vi sett och träffat mängder av tokyobor. Vi har frågat efter vägen, beställt, handlat, tackat och sagt hejdå. Men förutom det har vi i princip inte pratat med någon. Inget som kan liknas vid ett längre samtal i alla fall. Språkoroblematiken är starkt bidragande, men det känns också som om det beror på något annat. I storstäder som New York, London och Paris är det många som vill prata, lära känna. Tokyoborna verkar däremot vara mer som svenskar i allmänhet. Man håller sig på sin kant, umgås me de man redan känner och tränger sig inte på. Kanske är de till synes sovande människorna på tunnelbanan också ett tecken på det? ”om jag blundar behöver jag inte prata med någon”,
Utanfor fiskmarknaden saljs bonor, nudlar, gronsaker, kott och keramik i en salig blandning. Kanske for fiskarna som ar klara med arbetet for dagen, eller for kockar och restaurangfolk som ar har och koper farsk fisk.
Klockan fem pa morgonen startar fiskmarknaden. Under en kort tid pagar en intensiv kommers.
japanska restauranger stanger kl 22.00 pa sondagar. och eftersom man inte vill forlora ansiktet genom att forklara det tog det lang tid att forsta varfor det var sa svart att fa bord. Sedan hittade vi en som var oppen. Men da visade det sig att de flesta av ratterna var slut. Aven det var for hemskt att beratta for oss, vilket innebar att bestallningen blev ganska marklig. Champage fanns dock att bestalla.
Har kan man se den lilla bassangen med fiskar. i den har bassangen kunde man kopa tid for att stoppa ner sina fotter. Nar man gor det ater fiskarna pa fotterna sa att de blir lena och fina. Jenny gjorde detta och kan beratta att det kittlar helt fruktansvart. men fotterna blir valdigt lena.
Himlen drog ihop sig och regnet borjade falla. De japanska karleksparen satt under paraplyer pa innergarden med fotterna i backen och kurtiserade. Vi gled runt och forsokte smalta in bland diverse japanska familjer och affarsman som badade for glatta livet. Vi larde oss dock vilken del av badet som var gemensam, och vilken som var for man repsektive kvinnor…
I badhuset finns bland mycket annat en sandbastu och en stenbastu. Vi testar stenbastun som ar en fuktig, varm men inte het bastu dar man ligger pa smasten och andas in en kryddig doft av mynta och tra. Man lagger helt enkelt handdukar pa stenarna och lagger sig sjalv ovanpa.
Mitt i badhuset finns en innergard med en liten vattenback som man kan vandra fram i mellan piltrad och buskar. Ingjutet i botten pa backen finns massor av stenar i olika storlek och modell. Faktum ar att det gor fruktansvart ont. Men det ar garanterat bra for halsan, och efterat ar fotterna genomarbetade och valmasserade.
